Examenstider

Hemkomna från safarin kastade vi oss över examinationerna i Företagande som fortsätter även denna vecka. Efter att ha rättat ett stort antal prov verkar nära hälften ha klarat sig denna gång. Jätteroligt! Kvinnorna examineras i sin respektive grupp; C-gruppen som kan läsa och skriva engelska får ett skriftligt prov som de arbetar med självständigt. B-gruppen som kan läsa och skriva swahili får frågorna översatta muntligt och skriver ned sina svar på swahili och A-gruppen, som varken kan läsa eller skriva, får göra ett lite lättare muntligt prov. Jag läser frågan, tolken översätter, eleven svarar på swahili och tolken översätter till engelska. Som ni förstår tar det sin lilla tid men det är både fascinerande och lärorikt. Inte minst när jag i ögon och på kroppsspråk ser hur det är självförtroendet, och inte kunskapen, som sviker. Då försöker jag uppmuntra till något slags svar, ber tolken omformulera frågan och berömmer eleven när hon försöker. Det är dock inte alltid lätt eftersom Kenya är ett hierarkiskt land där ljus hudfärg, ålder, utbildning och pengar ger status. De som befinner sig längst ned på stegen är lovliga villebråd för skäll, hån och bestraffningar.

I fredags anlände en sändning Rafiki-brev från USA så denna vecka är det även högläsning och brevskrivning på schemat. Rafiki betyder vän på swahili och nästan varje PA-medlem har en brevvän i ett annat land. Syftet med Rafiki-club är dels att förbättra kvinnornas engelska, dels att ges möjlighet att reflektera kring, och uttrycka, sina åsikter och funderingar, något kvinnorna inte är bortskämda med. Rafiki-club är ett fönster mot en helt annan värld, för båda parter, och är mycket uppskattat. 

I Kenya har man, av praktiska skäl, skollov under regnperioden och skolorna stänger i nästa vecka för att öppna igen senare i maj. På skräddarutbildningen är det därför bråda dagar med både praktiska och teoretiska prov och det är osedvanligt tyst och fokuserat i lektionssalarna. Vuxenutbildningen för kvinnorna kommer dock att bedrivas som vanligt.

Den stora nyheten, i övrigt, måste vara regeringens omdebatterade beslut att flytta fram valet till nästa år (mars 2013). Efter valet 2007, då så många som 1500 människor dödades, och långt fler misshandlades och fördrevs från sina hem, vågar man inte riskera att skrämma bort turisterna – landets största inkomstkälla. Nuvarande president, Kibaki, valdes 2002 på löftet att bekämpa den omfattande korruptionen i landet och omvaldes 2007. Tyvärr har han inte lyckats särskilt väl, tvärtom, men inom polisväsendet har ett 100-tal befattningshavare fått sparken de senaste åren. Polisen är, sorgligt nog, korrumperad i alla led och djupt misstrodd av vanligt folk. De startar sin karriär med att betala upp till 10 000 kr, svart, bara för möjligheten att få gå polisutbildningen. Pengar de sedan försöker få tillbaka av enskilda medborgare som stoppas, förhörs och bötfälls på diffusa grunder. Bland annat står de utmed vägen mellan LL och Mombasa, med K-pistar, och bötfäller fordon. Matatuns förare saktar in och slänger ut en sedel för att polisen inte ska stoppa bilen för genomgång. Påfallande ofta viftar de också förbi oss när de ser att vi sitter i bilen.

Den andra nyheten (på mikronivå) är att min älskade Göran kommer till Mombasa på lördag. Då stämplar jag ut en vecka, bara så ni vet! :)