Nedräkningen börjar på nytt

Drygt en vecka kvar i Kenya och nu är det slutspurt på allvar. Lite stressad över att kvinnorna i Godo halkat efter de andra (en lektion gick bort på grund av matutdelning av Röda Korset och två andra dagar på grund av ihållande regn) men litar på att deras starka motivation och Bendettah tar dem i mål. Ska idag översätta en mall, till en enkel affärsplan, till Swahili och printa ut den ihop med en engelsk variant så jag kan dela ut dem på morgondagens lektion i LL. För det blir faktiskt min sista lektion med dessa fantastiska damer. Jag hoppas också att några Rafiki-brev från Sverige har hunnit fram till i morgon. Spännande! På måndag träffar jag Godo-kvinnorna för sista gången och onsdag Perani. Känns jättekonstigt och lite vemodigt men allt roligt brukar ju ha ett slut. Och jag är så oerhört nöjd med vad vi har åstadkommit tillsammans under dessa oförglömliga månader i Kenya. Josephine, Bendettah och Julietta vill inte att jag ska åka men jag har lovat att besöka dem igen så snart jag kan.

På fredag åker jag och Josephine, vår sjuksköterska, med Teresia från Godo till traktens sjukhus för att skaffa henne nya tänder. Teresia och jag är ungefär jämngamla (de flesta vet inte exakt hur gamla de är) men tappade alla tänder efter sina förlossningar. Ett stort handikapp, såväl psykiskt som fysiskt, och barn och vuxna skrattar ofta åt henne. Hon är den härligaste, gladaste person man kan tänka sig, som jobbar hårt med sitt lilla företag. Tack vare en generös donation från Sverige får nu Teresa nya tänder och hennes glädje över detta vet inga gränser. STORT tack!

Vädret liknar nu en bra svensk sommar. Det regnar ibland, mulet och soligt om vartannat, och jag behöver inte duscha 4 gånger per dag för att få bort svett- och smutslager. Tvärtom känns tvättvattnet lite kyligt och jag sover i både nattlinne och lakan. Mangon börjar mogna på träden och majsen står halvmeterhög på åkrarna. Samtidigt får jag rapporter hemifrån om vårens första glassar, bad och grillningar - lycklig över att få återvända till Moder Svea när hon är som vackrast.



Om precis en vecka lyfter planet från Mombasa till Nairobi där jag och Bendettah ska tillbringa två dagar innan hemresan till Sverige. Hon flyger då för första gången i sitt liv och jag är så glad att hon ville följa med även om hon är rädd. Vi ska göra lite sightseeing, och kanske shoppa. Det kommer att bli det svåraste - att skiljas från Bendettah som nu är min vackra, afrikanska syster.